Sthig Jonasson

Ulrike Maria Stuart, Teater Tribunalen


När terrorn äter sig själv

Scen: Teater Tribunalen, Hornsgatan 92, Stockholm
Teater: Ulrike Maria Stuart
Text: Elfriede Jelinek
Översättning: Magnus Lindman
Regi: Mellika Melani
Scenografi: Bengt Gomér
Kostym: Ulrika van Gelder
Medverkande: Frida Röhl, Per Grytt, Saskia Husberg, Alfons Röblom
Ljusänglar: Gurra Ljungstedt och Stefan Björk
Speltid 2 tim.

 

I nobelpristagaren Elfriede Jelineks drama ”Ulrike Maria Stuart” som nu spelas på teater Tribunalen i Stockholm kopplas den tyska terroristen Ulrike Meinhof samman med den skotska drottningen Maria Stuart i Friedrich Schillers tragiska drama.
Det är en egenartad skildring av den västtyska terroristorganisationen Rote Armee Fraktion (RAF) som på 1970-talet, med ekonomiskt stöd av DDR, genomförde ett antal bankrån, bombattentat, mordförsök och mord i syfte att destabilisera Västtyskland. RAF var en ganska liten grupp vapenfixerade revolutionsromantiker, utan koll på omvärlden och på ”den arbetande klassen” som inte kände sig eller faktiskt var förtryckt. Ledarna som blev mediala terroristkändisar var Ulrike Meinhof, Gudrun Ensslin och Andreas Baader. Deras slagord, de mångordiga manifesten och morden visade sig inte egga massorna till revolution. RAFs blodiga verksamhet avslutades med självmord i Stammheimfängelset. Revolutioner, också de misslyckade, äter sina egna.
De enda som egentligen tjänade på RAF var vapenhandlarna som försåg dem med vapen.
På Teater Tribunalen rör sig fyra skådespelare på en vitkaklad scen – ett fängelse, ett varuhus eller en obduktionssal. På golvet ligger några vissna och krossade blommor som en övertydlig allegori.
Spelet börjar med att Ulrike hänger sig i Stammheim. Frida Röhl gör en inträngande tolkning Ulrike/Maria. Ulrike försöker förtvivlat förstå sig själv och sina motiv när hennes egna texter blir en ogenomtränglig politisk kökkenmödding. Saskia Husberg gör Gudrun Ensslin till en sexig och livsfarlig kvinna som tror på dödandet som en politisk handling. Per Grytt är en hypermanisk Andreas Baader som har svårt att förvandla Meinhofs teorier till reellt våld. Ålänningen Alfons Röblom lever ut de revolutionära manifesten som egentligen är ett iscensättande av RAFs egen undergång.
”Ulrike Maria Stuart” är en fascinerande uppsättning där texten oavbrutet väller fram, griper tag, tröttar och ofta försvinner i ogenomträngliga ljudsjok. Här finns också Jelineks teaterteoretiska idé om teaterns totala och slutgiltiga frihet. Utan att ställa frågan: frihet från vad?

  Sthig Jonasson
   
 
  ©Sthig Jonasson
Foto:

 

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2009-05-10