Sthig Jonasson
Silversjön, Folkoperan

Kurt Weills multikonstverk om lag vs moral

Scen: Folkoperan, Stockholm
Opera: Silversjön. En vintersaga
Musik: Kurt Weill
Libretto: Georg Kaiser
Svensk text: Iwar Bergkwist
Regi: Oskaras Koršunovas
Scenografi: Peter Lundqvist
Kostym: Kajsa Larsson
Musikalisk ledning: Joakim Unander
Medverkande: Torkel Petersson, Daniel Frank, Ulrika Mjörndal, Ulrika Tenstam, Kaj Hagstrand, Martin Rask, Anders Kjellstrand, Frida Engström, Katja Zulevic, Conny Thimander, Ulrika Nilsson
Folkoperans orkester
Spelas till den 28 mars. Speltid: 3 tim.

Folkoperans uppsättning av Kurt Weills ”Silversjön” är ett äkta multikonstverk med ett möte av opera, teater, film och koreografi spetsad med en god portion moral. Verket, som hade premiär 1933 i Tyskland, blev genast stoppat av nazisterna och Weill tvingades fly utomlands.
Den centrala frågan i ”Silversjön” gäller om lagen ensam kan avgöra rätt och fel eller om moralen och det egna samvetet och vårt ansvar för våra medmänniskor kan ta över lagen. ”Silversjön” går från det samhällskritiska perspektivet till att handla om varje enskild människas egna moraliska överväganden.
Intrigen är intrikat: Det är vinter i början av 1930-talet. Den ekonomiska krisen slår hårt och Severin och hans svältande, desperata, kamrater rånar en affär på mat. Polismannen Olim jagar rånarna och skjuter Severin, men när han upptäcker att Severin bara har stulit en ananas river Olim sin anmälan. Efter en storvinst på ett lotteri lämnar Olim poliskåren och köper ett slott vid Silversjön och tar där hand om den rullstolsburne Severin. Severin, som inte vet att hans välgörare är samma man som sköt honom, är bitter och lever på hoppet att han en dag skall få tillfälle at hämnas. Mellan Olim och Severin växer fram en vänskap som i botten har bådas skuldkänslor.
Det här är en föreställning som ställer höga krav på ensemblen. Torkel Petersson gör en grubblande Olim med samvetskval för att han skadat Severin som ständigt längtar till den dag han skall få sin hämnd. Severin gör av Daniel Frank som får tillfälle att exponera sin imponerande känsliga tenor stämma. Mezzon Ulrika Tenstam göra Olims iskallt giriga hushållerska fru von Luber som när hon får tillfälle inte väjer för att bemäktiga sig slottet. Ulrika Mjörndal gör rollen som von Luber unga systerdotter Fennimore till en ljuv, men inte särdels naiv ung kvinna som genomskådar von Luber, men ändå inte förmår att rubba henne. Vid sidan av de fyra stora rollerna finns också en rad goda miniporträtt, t.ex. Ulrika Nilssons sjuksköterska, liksom Conny Thimander som en fet polis och Olims överordnade inom poliskåren. Marin Rask och Anders Kjellstrand gör Severins två hungrande kompisar medan Kaj Hagstrand syns i flera osympatiska roller.
Orkestern, under Joakim Unanders ledning, sitter i fonden mitt i Peter Lundquists scenrum som är en stålkonstruktion med trappor, stegar och balkonger. Scenografin ger en aning om någon tysk expressionisk film från 1920-talet. På sex filmdukar som omger scenen visas svartvita filmklipp som för oss rakt in i den stora depressionen under början av 30-talet.
Föreställningens problem är att det politiska innehållet som var aktuellt för urpremiärens publik är idag mycket uttunnat. På något sätt tappar ”Silversjön” fokus när den inte kan bestämma sig för moralens position: handlar det om en historisk företeelse eller om dagens giriga bonuskultur? Men ändå är Folkoperan uppsättning av ”Silversjön” mycket se- och hörvärd.

 

  Sthig Jonasson
   
 
  © Sthig Jonasson
Foto:

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd den 2010-03-08