Sthig Jonasson
Mästersångarna i Nürnberg, GöteborgsOperan

Wagners romantiska komedi

Scen: GöteborgsOperan
Opera: Mästersångarna i Nürnberg
Musik och text: Richard Wagner
Regi: John Dew
Scenografi: Heinz Balthes
Kostym: José Manuel Vázquez
Koreografi: Mei Hong Lin
Dirigent: Olaf Henzold
Medverkande: Anders Lorentzson, Åke Zetterström, Richard Decker, Sara Andersson, Mathias Zachariassen, Ingrid Tobiasson, Johan Schinkler, Mattias Nilsson, Ingemar Andersson, Mats Persson, Iwar Bergkwist, Sten Pernmyr, Lucian Krasznec, Andreas Lundmark, Michael Schmidberger, Peter Loguin, Richard Decker, Sami Yousri
GöteborgsOperans orkester
GöteborgsOperans kör
Spelas t.o.m. 30 maj. Speltid ca 5 tim. 45 min. (två pauser)

Att sätta upp Richard Wagners väldiga nästan sex timmar långa romantiska komedi ”Mästersångarna i Nürnberg” som nu på GöteborgsOperan fordrar både mod och övertygelse om det skall lyckas.
I den här uppsättningen har handlingen flyttats från 1500-talet till 1800-talet, komplett med högborgerliga salonger och frackklädda sångarbröder. Regissören John Dew, som har sin bas på Darmstadtoperan, brer på med tjocka lager av det ironiskt komiska i historien om Nürnbergs sångare som vill bevara sin konst ren och sann. Sångarnas tongivande figur är skomakaren Hans Sachs som fruktar att ”utländska seder” skall fördärva den tyska kulturen och han varnar för världens villfarelser. Men han tvekar heller inte att hjälpa den unge Walther von Stolzing som utmanar mästersångarnas traditionella syn på sångkonsten. För att få sin åtrådda Evas hand måste Walther vinna stadens sångartävling och själv bli en mästersångare. Det blir svårt i den konkurrensen och med de invecklade sångarreglerna.
Basbarytonen Anders Lorentzson är övertygande som Hans Sachs. Det är en kraftprestation och Lorentzson gör sin skomakare Sachs till operans självklara centrum. Riddaren Walther von Stolzing sjungs av den amerikanske wagnertenoren Richard Decker som har svårt att riktigt övertyga och komma till sin rätt. Ofta blir han alltför utslätad i konkurrensen med sin rival om Eva, stadsskrivaren Sixtus Beckmesser. Denne kan allt om sångernas komplicerade regelsystem – även om han inte själv kan använda det i sin egen sång. Åke Zetterström tar ut varje uns av löjlig komik ur den pedantiske och odräglige stadsskrivaren. Han blir en fåntratt på bekostnad av Beckmessers ensamma tragik.
Sara Andersson gör den egentligen rätt intetsägande rollen som Eva till en ung kvinna med egen bestämd vilja, vilket väl inte är alldeles lätt för hennes far, guldsmeden Veit Pogner, utmärkt sjungen av Johan Schinkler. Några andra i myllret av roller som märks är skomakarlärlingen David som Mathias Zachariassen gör med synbarlig sångglädje medan Ingrid Tobiasson gör ett lyckat miniporträtt med värme av sin roll som Davids älskade Magdalene.
I ”Mästersångarna i Nürnberg” visar Wagner sin musikaliska storhet och bredd. Något som John Dew skickligt tar till vara när han låter scenen inramas av projektioner av Wagners handskrivna partitur.
Operan är ett koncentrat av musik som i grunden inte handlar om några malliga sångare i Nürnberg utan om musiken som musik och som konst. I den här föreställningen möts musik, sångare och scenografi till en enhet där orkestern under dirigenten Olaf Henzholds ledning låter mäktigt skönt.
Till slut blickar fyra av de största tyska kulturbärarna – Goethe, Wagner, Beethoven och Schiller – ner på oss i publiken från sitt eget Mount Rushmore-monument.

  Sthig Jonasson
   
 
  © Sthig Jonasson
Foto:

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd den 2010-04-15