Sthig Jonasson
Maskeradbalen, Folkoperan

Politik, kärlek, svartsjuka och hämnd

Scen: Folkoperan, Stockholm
Opera: Maskeradbalen
Musik: Giuseppe Verdi
Libretto: Antonio Somma (efter Eugène Scribe)
Svensk text: Magnus Lindman
Regi: Mellika Melouani Melani
Scenografi och ljus: Bengt Gomér
Kostym: Karin Erskine
Koreografi: Charlotta Öfverholm
Dirigent: Joakim Unander
Sångare: Yinjia Gong, Olle Persson, Paulina Pfeiffer, Lisa Carlioth, Ulrika Tenstam, Sara Widén, Dan McLellan, Peter Haeggström, Andreas Lundmark, Andreas Konvicka
Folkoperans kör och orkester
Speltid ca 3 tim.

Giuseppe Verdis ”Maskeradbalen”, från 1858, är en mycket politisk opera om adelns sammansvärjning och mordet på Gustaf III 1792, och kungens kärleksaffär med sin väns hustru.
I den uppsättning av ”Maskeradbalen” som nu spelas på Folkoperan fokuserar regissören Mellika Melouani Melani på kärlek, svartsjuka och hämnd medan de politiska idéerna bakom adelns opposition mot den enväldige kungen glider undan. När en spirande kärlekshistoria mellan kungen och Amelia, hustru till kungens trogne vän, greve Renato, avslöjas blir greven hatiskt hämndlysten och ansluter sig till en grupp som planerar kungens död. Kungen struntar i alla varningar och beger sig till den ödesdigra maskeradbalen.
Här har ”Maskeradbalen” delvis kopplat loss från Verdis historia. Föreställningen är ojämn och sångarna verkar stundtals gå vilse bland en mängd sceniska hyss och infall. För regissören handlar det inte om att gestalta en berättelse utan hon vill visa en konstnärlig skapelseprocess och leverera en produkt – operan ”Maskeradbalen”. Det går sådär och det drabbar solisterna som splittras i sina roller. Yinjia Gong är en utmärkt sångare, men lyckas inte få till en övertygande tolkning av Kungen – teaterkungen som behärskar teaterns alla poser och trick, men som inte riktigt vet var gränsen går mellan människa och mask, mellan teaterns spel och teaterns verklighet. Rollen som Amelia är dubblerad med Paulina Pfeiffer och Lisa Carlioth de har båda vackra röster som passar utmärkt för rollen. Men vitsen med dubbleringen är otydlig.
Olle Persson gör dramats tredje huvudperson, Renato. Med sin mäktiga baryton och ett uttrycksfullt kroppsspråk behärskar han scenen med Renatos vånda, besvikelse och sorg. Med suverän självklarhet går han från att vara kungens förtrogne till hämnare. I sista akten då Renato beslutar sig för att mörda kungen gör Persson all rättvisa åt ”Eri Tu” (Det var du) som är en av Verdis allra vackraste och mest plågsamma arior.
Pagen Oscar sjungs av Sara Widén som lyser med en klar och vacker sopran och med en snabb publikkontakt. Ulrika Tenstam ger sierskan Ulrica en svart, sorgsen klang, som om hon redan från början vet att hennes varningar kommer att klinga ohörda. De sammansvurna Silvano (Dan McLellan), Samuel (Peter Haeggström) och Tom (Andreas Lundmark) är utmärkt obehagliga som de drivande i konspirationen, annars kan man ju tycka att de sammansvurna är ett ganska taffligt gäng.
Publiken blir – mer eller mindre villigt – medspelare under andra aktens maskeradbal. Det är litet för överkrystat och drar fokus från det dramatiska skeendet på scenen. Orkestern är placerad i två försänkningar på ömse sidor om spelplatsen – stråkar på vänster sida och blåsare till höger. Det gör att ljudbilden blir känns otydlig och att nyanserna inte riktigt går fram, dessutom verkar Folkoperans textmaskin leva ett eget liv och slumpmässigt(?) kommer med handlingskoncentrat, enstaka nyckelord, spridda rim och ett långt stycke kinesisk text ur librettot.
Men det är alltid lika spännande att besöka Folkoperan. Man vet aldrig riktigt vad man möts av.

  © Sthig Jonasson
Foto:
PS.Verdis opera hade premiär 1858, men han tvingades av censuren i Neapel och Rom att flytta handlingen från ett europeiskt kungamord till ett attentat på en guvernör i Boston. Så småningom återgick man till Verdis ursprungsversion med kungamordet, även om man fortfarande kan uppleva Maskeradbaler som utspelas i Boston. Jussi Björling, som gjorde huvudrollen i flera Maskeradbaler, sjöng Gustaf III i New York och i Stockholm sjöng han guvernören. Bägge versionerna finns f.ö. på cd.DS


   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd den 2012-10-08