Sthig Jonasson
Läderlappen, Boulevardteatern

Skruvad historia om överklassens nöjen

Scen: Boulevardteatern, Stockholm
Operett: Läderlappen
Musik: Johann Strauss d.y.
Libretto: Richard Genee och Karl Hafner
Regi: Kurt Jacobsson och Anne-Lie Kinnunen
Scenografi: Didrik Rudling
Kostym: Torsten Klöverstedt
Koreografi: Susie Sulocki Kempe och Annika Listén
Medverkande: Eva Svärd Mannerstedt, Kurt Jacobsson, Mette Adolfsson, Bengt Gustafsson, Robert Gherman, Alla Luks, Anne-Lie Kinnunen, Lennart Bjelke, Per-Arne Hedin, Martin Eva Norberg, Martin Johansson
Dansare: Susie Sulocki Kempe, Annika Listén, Peder Lewin, Eva Norberg, Danka Vukcevic
Musiker: Rimma Gotskosik, Zina Oganova Larsson, Jan Bergman
Spelas t.o.m. 12 april, speltid ca 2 tim. 45 min.

 

”Läderlappen”, som nu spelas på Boulevardteatern i Stockholm, är Johann Strauss d.y. kanske mest spelade operett med sprudlande musik som också har ett oväntat djup och med en intrig som i omoral slår det mesta. Här är alla beredda att bedra varandra så fort de får chansen och skadeglädjen är den enda sanna glädjen.
”Läderlappen” utspelas bland överklassen i Wien på 1870-talet då den ryske prinsen Orlofski kommit på besök. Handlingen rör sig kring markisen Gabriel von Eisenstein och hans hustru Rosalinda som bägge trasslar in sig i hemligheter för varandra och där prins Orlofskis party är intrigens centrum. Till partyt kommer Gabriel och Rosalinda – ovetande om varandra – liksom gode vännen doktor Falke, kallad Läderlappen, och Rosalindas kammarjungfru Adele. Rosalinda uppvaktas f.ö. både av doktor Falke och den självgode operatenoren Alfred. På Orlofskis bal är märkligt nog alla kvinnor unga och vackra medan alla män är medelålders och rika. Alltså stöter männen på alla kvinnor och vice versa.
Sångarna gör goda insatser särskilt Kurt Jacobsson som Gabriel – där har Stockholms operettsällskap en klippa som vet hur en operett skall sjungas. Bra är också Eva Svärd Mannerstedt som Rosalinda, markisinnan som inte kan motstå tenorer: särskilt inte Bengt Gustafssons malligt uppblåste Alfredo. Mette Adolfsson som kammarjungfrun Adele har en snabb och glittrande koloratur som hon gärna utnyttjar. Ryskan Alla Luks, med tydlig rysk accent, är välfunnen som prins Orlofski. Dessutom finns ett underbart humoristiskt solonummer av Anne-Lie Kinnunen som slutar med att hon sitter och tutar champagne bakom en solfjädersplym.
Stockholms Operettensemble med oförtröttliga Anne-Lie Kinnunen i spetsen bjuder på en skruvad story med en myckenhet av tomma poser, onaturliga dialoger, överdådiga dräkter, välsittande frackar, glada danser och – framför allt – välsång. Dvs. ensemblen gör precis vad publiken väntar sig och gör det bra, t.o.m. tempot är mestadels raskt, vilket energiska kapellmästaren Rimma Gotskosik har stor del i.

  Sthig Jonasson
   
 
  ©Sthig Jonasson
Foto:

 

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2008-02-02