Sthig Jonasson
La Cage aux Folles, Oscars

Lysande, storslagen glittershow

Scen: Oscars, Stockholm
Musikal: La Cage aux Folles
Musik: Jerry Herman
Text: Harvey Fierstein
Regi: Peter Dalle
Scenografi: Lehna Edwall
Kostymer: Maria Gyllenhoff
Koreograf: Roine Söderlundh
Kapellmästare: Jan Radesjö
Medverkande: Loa Falkman, Sven Nordin, Suzanne Reuter, Per Andersson, Ulf Eklund, Susanne Barklund, Joan Alderman, Maya Rung, Stefan Clarin, Erik Gullbransson, Lisa Stadell
Dansare och ensemble: Joel Almroth, Andrew Gordon-Watkins, Henrik Jessen, Christofer Lindström, Daniel Mauricio, David Seil, Robert Sillberg, Nils Sundberg, Jacob Walleberg
Speltid: ca 2 tim 20 min.

 

På Oscars i Stockholm spelas just nu musikalen ”La Cage aux Folles”. Det är en storslagen glittershow med plymer och paljetter som interfolieras av musikalens tema: ”Alla har rätt att vara den man är.” Men just det är nu, i individualismens tid, inte lika provocerande som 1983 när musikalen hade lyckosam premiär på Broadway. Historien utspelas i Saint Tropez på 1970-talet på nattklubben La Cage aux Folles som ägs av Georges. Han är sambo med Albin som också uppträder som nattklubbens stora glittrande stjärna, Zaza. De är inte längre så unga och har sett sin bästa tid – liksom showen på nattklubben. Deras förhållande är inte helt lätt, Zaza är en fjolla som har svårt att skilja på stora och små förtretligheter. Problem uppstår när resultatet av Georges ennattsligg, den tjugofyraårige sonen Jean-Michel, meddelar att han skall gifta sig med Anne, dotter till en välkänd ultrakonservativ homofob politiker. Annes föräldrar vill givetvis träffa Jean-Michels mor och far. Men det är illa för en politiker med anlag för moralpanik att Jean-Michels far är en homosexuell barägare och hans "mor" en transa.
Huvudrollerna som Albin och Georges spelas av Loa Falkman och den norska storstjärnan Sven Nordin. Loa är lysande och alldeles oemotståndligt rörande som den mycket melodramatiska och varmhjärtade Zaza. Samspelet mellan Loa och Nordin ger musikalen en omedelbar publikkontakt och publiken älskar det något udda paret – en transa och en bög. Den i Sverige ganska okände Nordin är en mycket trevlig bekantskap som ger liv och trovärdighet åt George, den medelålders lite slitne mannen som försöker vara alla till lags i nattklubbens vildvuxna showensemble.
Joan Alderman lyckas ge rollen som Jean-Michel ett eget liv medan Maya Rung har svårare att komma till sin rätt i den lilla rollen som Anne. Tillsammans blir Jean-Michel och Anne trovärdigt normala i den skruvade omgivningen. Av övriga är Per Anderson utomordentlig som fjollig rullskridskoåkande kammarjungfru, eller ”butler” som han själv säger, med ambitioner att få stå på scenen i nattklubbens show. Ulf Eklund gör med exakt överspel ett obehagligt porträtt av den homofobe, hycklande politikern med maktambitioner och Susanne Barklund som den hunsade hustrun som till slut också gör uppror mot mannens välde. Suzanne Reuter gör krogägaren Jaqueline som hittar ett effektivt sätt att neutralisera politikerns motstånd mot de unga älskandes äktenskap.
Regissören Peter Dalle har med lyckat resultat blandat humor och allvar och lyft fram textens budskap samtidigt som han skamlöst förför publiken med glitter och dans. Nattklubbens vältajmade balett i plymer är en grupp vackra flickor som alla visar sig vara vackra pojkar. Orkestern under Jan Radesjös ledning låter precis så bra som man förväntar sig på Oscars.
Det är en lysande, storslagen föreställning som rör sig i en låtsasvärld där show och kärlek inte går att skilja åt. Jovisst, den både formidabla producenterna Vicky von der Lancken och Bosse Anderson har åter gett Stockholm en sevärd showernas show.
” La Cage aux Folles” spelas t.o.m. 15 december.

  Sthig Jonasson
   
 
  ©Sthig Jonasson
Foto:

 

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2012-09-20