Sthig Jonasson

Kasimir och Karoline, Dramaten


Desperata själar på oktoberfest

Scen: Dramaten
Pjäs: Kasimir och Karoline
Författare: Ödön von Horváth
Översättning: Herbert Grevenius
Regi: Michael Thalheimer
Scenografi: Olaf Altmann
Kostym: Katrin Lea Tag
Skådespelare: Magnus Roosmann, Rebecka Hemse, Carl Magnus Dellow, Jonas Bergström, Johan Holmberg, Nadja Weiss, Erik Ehn, Sofia Pekkari, Jennie Silfverhjelm
Sång: Maja Frydén
Spelas t.o.m. 18 december. Speltid 2 tim. 20 min.

Den tyske regissören Michael Thalheimer gästspelar just nu på Dramaten med Ödön von Horváths pjäs ”Kasimir och Karoline”. Det är en skildring om hur det går med kärleken när ekonomin går i spinn – neråt. Pjäsen utspelar sig under en natt på Münchens oktoberfest 1929 då världen stod inför en världsomspännande finanskris med massarbetslöshet och hyperinflation. Medan ölen flödar blir människorna alltmer desperata. Bortsett från några få tidsmarkörer som Zeppelinare, verkar spelet pågå i vår egen nutid, vilket gör pjäsen nästan outhärdlig. Att spela ” Kasimir och Karoline” just nu är en närmast otrolig tajming.
Redan från början har chauffören Kasimir blivit arbetslös. Han faller ihop i hopplöshet inför en oviss framtid. Hans fästmö, Karoline, tycker inte att hans självömkan skall hindra henne från att dricka öl och åka berg-och-dal-bana om så med den tillfälliga bekantskapen Schurzinger.
Magnus Roosmanns Kasimir är gnälligt förtvivlad över sin situation och är säker på att ¬Karoline kommer att lämna honom. Men han gör inte mycket för att förhindra att så sker. Som pjäsen utvecklas är ¬Kasimirs hopplöshet fullständigt naturlig – det finns egentligen inget för honom att hoppas på. Rebecka Hemses Karoline försöker behålla feststämningen. Trots Kasimirs depression håller hon fast vid honom i det längsta. Hennes flirt med Johan Holmbergs naive tillskärare Schurzinger betyder inte något. Schurzinger visar sig f.ö. vara en anomali på Oktoberfesten – han är nämligen absolutist. Karoline bjuder inte ut sig, men lockar i alla fall det obehagliga kommerserådet Rauch (Carl-Magnus Dellow) och hans lika otrevlige kompis, domaren Speer (Jonas Bergström). Båda har gott om pengar och blir naturligtvis ordentligt fulla av all öl och schnapps de hinkar i sig. De börjar jaga några partypigga tjejer (Sofia Pekkari och Jennie Silfverhjelm). Tjejerna vet vad de vill ha – pengar – och kan tänka sig en kväll med förse bäste med just den varan. Runt Kasimir och Karoline finns hela tiden kompisparet Erna (Nadja Weiss) och Franz Erik Ehn). Erna är förtryckt och hunsad av Franz en våldsbenägen smågangster som berättar oändliga poänglösa historier och går under när han försöker sig på att vara ärlig.
von Horváth skildrar ett samhälle som befinner sig i ett ekonomiskt och moraliskt förfall. Det är som om samhällets kris går på djupet in i människorna, även om Karoline säger: ”Man får alltid lov att skilja på det, den allmänna depressionen och sin egen privata.”
Regissören Michael Thalheimer har reducerat texten och tagit bort allt som kan skymma pjäsens centrala tema. Scenografen Olaf Altmann har i konsekvens med regissörens minimalism skapat en helt renskalad scen där scenografin endast består av några kulörta glödlampor. Scenen används inte till annat än som en transportsträcka när skådespelarna går fram till rampen och säger repliker rakt ut i salongen, sedan går de tillbaka till ett bord i fonden.
”Kasimir och Karoline” är det mest spännande som skett på Dramaten på länge och placerar teatern i den konstnärliga fronten. ofrånkomlig.

 

  Sthig Jonasson




 
  ©Sthig Jonasson
Foto:

 

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2008-11-27