Sthig Jonasson

Markoolio på taket, Oscars


Karlsson på taket smyger igen

Teater: Oscars
Familjemusikal
: Karlsson på taket smyger igen
Författare: Astrid Lindgren
Regi och bearbetning: Staffan Götestam
Scenografi: Marcus Englesson och Erik Fredriksson
Kostym: Lars-Åke Wilhelmsson
Musik: Anders Berglund, Georg Riedel och Staffan Götestam
Sångtexter: Astrid Lindgren och Staffan Götestam
Koreografi: Åsa Engman
Medverkande: Marko Lehtosalo (Markoolio), Benjamin Wahlgren Ingrosso, Hannes Alin, Hans Wahlgren, Anders Öjebo, Dan Bratt, Ola Rundcrantz, Fredrik Berglund, Marianne Persson
Spelas t.o.m. 17 april. Speltid ca 2 tim. (hund)

 

I Oscars familjemusikal ”Karlsson på taket smyger igen” är Karlsson som vanligt: inbilsk, självupptagen och skrytig. Han äter upp Lillebrors godis och så många bullar han kommer över och är allmänt en rätt jobbig typ. Men han är charmig och kanske inte lika ohejdat egoistisk som tidigare. Han har blivit litet utslätad, men fortfarande behandlar den lille runde mannen med propeller på ryggen alla lika respektlöst och tycker lika illa om skurkar som om barnvakter.
Just som Lillebrors pappa och mamma har beslutat sig för en semesterresa läser Lillebror en sensationell nyhet i tidningen: något klotrunt flyger omkring över Vasastans hustak. Tidningen utfäster en belöning på 100 000 kronor till den som kan fånga in den mystiske flygaren. Lillebror inser genast att det handlar om Karlsson och då vägrar Lillebror att följa inte med på resan. Lösningen blir att kalla in den erfarna barnvakten fröken Bock – som både Lillebror och Karlsson känner sedan förut. Som om det inte var nog med ”husbocken” dyker också den odräglige Farbror Julius upp. Dessutom finns två skurkar som gärna vill håva in belöningen. Kaos uppstår givetvis.
Det är världens bäste Markoolio som spelar Karlsson som onekligen är en vacker och klok man i sina bästa år. Markoolio är avspänd och intar scenen med en showmans – eller om det är Karlssons – självklarhet. Rasmus spelas av Benjamin Wahlgren Ingrosso som bara blir allt bättre och som klarar av att matcha Markoolio i sång och dans. De är ett väl samspelat par som aldrig tappar tempo.
Vid sidan av Markoolio och Benjamin Wahlgren Ingrosso riskerar de övriga i ensemblen att komma i skymundan. Men icke. Skymundan är inte det första man tänker på när Hans Wahlgrens imposanta fröken Elsa Bock marscherar in. Inte heller Farbror Julius, som är missnöjd med allting – bokstavligt talat – blir undanskuffad. Julius görs perfekt töntig av Anders Öjebo, med rötter i Karlskoga och Öjebokören.
Dan Bratt och Ola Rundcrantz är utmärkta som de mindre begåvade skurkarna som snabbt borde byta yrke. Det är klart att Karlsson skrämmer dem lätt som en plätt. Majsan Persson som mamma, Dan Bratt som pappa och Fredrik Berglund som storebror, har inte så mycket att göra, men gör vad som förväntas av dem i deras små roller.
Som vanligt sparar inte Oscars när det gäller att ge barnen (och föräldrarna) en teaterupplevelse. Kostymerna har skapats av Lars-Åke Wilhelmsson. Det märks inte minst på Hans Wahlgrens fröken Bock. Hon uppvisar tydliga drag av Wilhelmssons alter ego Babsan. Barn och vuxna kan känna igen sig i miljö och figurer och publikkontakten är omedelbar. Alla klappar med och ”Karlsson på taket smyger igen” har ett lagom högt något jämtjockt tempo som barnen i salongen uppenbarligen gillar.
”Karlsson på taket smyger igen” är en stunds trevlig avkoppling på Stockholmsbesöket. sin avslutningsdans.

 

  Sthig Jonasson
   
 
  ©Sthig Jonasson

 

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2010-12-27