Sthig Jonasson
Figaros bröllop, Östgötateatern, Norrköping


Ojämn Figaro

Scen: Norrköpings teater
Pjäs: Figaros bröllop
Författare: P. A. C. de Beaumarchais
Översättning: Göran O. Eriksson
Regi Stina Ancker
Scenografi: Agneta Skarp
Kostym: Josefin Lindskog
Skådespelare: Patrik Voight, Karin Bergquist, Jesper Barkselius, Caroline Harrysson, Gunnel Samuelsson, Bo Höglund, Rebecka Pershagen, Peter Sundberg, Maurits Elvingsson, Jörgen Mulligan
Spelas t.o.m. 5 december i Norrköping, spelas i Linköping 18 december–13 februari 2010
Speltid ca 2 tim. 35 min.

Vanligen uppförs de Beaumarchais pjäs ”Figaros bröllop” som Mozarts opera – inte utan orsak. När den nu spelas som talteater på Östgötateatern i Stina Anckers version håller den inte riktigt. Den är för ojämn, hur mycket än intrigerna och förvecklingarna råddar till det för alla inblandade.
Det handlar om sex, mer eller mindre (mest mer), kåta människor på ett slott där det är kättjan som driver historien framåt. Intrigen är den välkända: greve Almaviva vill utöva sin lagliga rätt att sätta på alla slottets kvinnor, inklusive pigan Susanna som skall gifta sig med grevens kammartjänare Figaro. Runt greven finns också hans androgyne page Cherubin (Maurits Elvingsson) som ligger med Fanchette (Rebecka Pershagen) och tafsar på Susanna (Caroline Harrysson) när han inte trånar efter sin gudmor grevinnan (Karin Bergquist) som i sin tur inte alls är ovillig eftersom äktenskapet med greven är iskallt. Hon rent av drömmer våta drömmar om Cherubin.
Greve Almaviva (Patrik Voight) är en sexmissbrukare som maniskt jagar alla koltyg. Han drar ofta förhastade slutsatser om sin egen smarthet och är snabb att byta åsikt när han ser sig lurad på att ha lurat alla andra. Vad gäller huvudpersonen Figaro (Jesper Barkselius) upprepar han litet för ofta hur mycket han älskar Susanna. För att få ha Susanna för sig själv konspirerar han för att lura greven på natten med henne, men det gör alla andra också. Susanna är en smart ung dam som vet att ta de tillfällen som erbjuds, men frågan är långt vill Susanna gå för att komma över grevens präktiga hemgift.
Det slutar som det skall: Greven blir grundlurad på sitt sexäventyr, men alla andra blir nöjda. Figaro och Susanna gifter sig, det iskalla förhållandet mellan greven och grevinnan övergår i ljummet och Cherubin fortsätter att ligga med Fancehtte och drömma om grevinnan. Hur länge alla är nöjda med sina lotter i de olika sängarna är en helt annan sak.
I ”Figaros bröllop” i Norrköping finns publikkontakt, spelglädje och komik. Man kan glädjas åt Josefin Lindskogs smått geniala kreationer med prunkande blommor – på både kvinnor och män. Dessutom finns det ett oväntat djup i denna pjäs från 1784. Det handlar om relationen makt och sex, som den egenmäktige greven utnyttjar, och sex som makt som kvinnorna i hans omgivning förstår att utnyttja.
Den som har en kväll över i någon Östgötametropol kan få mycket nöje av ett teaterbesök med ”Figaros bröllop”.

 

  Sthig Jonasson

 

 
 
  © Sthig Jonasson
Foto:

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Publicerad 2009-11-07