Sthig Jonasson
Fanny och Alexander, Uppsala stadsteater


Linus Fellbom tolkar Ingmar Bergman

Scen: Uppsala stadsteater
Pjäs: Fanny och Alexander
Text: Ingmar Bergman
Bearbetning: Armin Kerberoch Linus Tuström
Kostym och scenografi: Maja Ravn
Ljusdesign: Linus Fellbom
Regi: Linus Tunström
Medverkande: Monica Stenbeck, Gustav Levin, Maria Sundbom, Aksel Morisse, Lolo Elwin, Mathias Olsson, Helena Thornqvist, Susanne Gunnersen, Eli Ingvarsson, Elisabeth Wernesjö, Staffan Westerberg, Crister Olsson, Claes Ljungmark
Alexander: Peter Virtanen
Fanny: Erika Juhlin och Maja Sylvén
Speltid ca 3 tim. 40 min.

   

”Fanny och Alexander” som nu spelas på Uppsala stadsteater i en myllrande föreställning, utspelar sig i 1900-talets början i en stad med domkyrka och universitet, inte olikt Uppsala. Där lever den förmögna familjen Ekdahl som består av änkan Helena och hennes tre söner: den misslyckade akademikern Carl, den ständigt kjoljagande Gustav och äldste sonen Oscar som driver en teater tillsammans med sin hustru Emelie. Paret har två barn: Fanny och Alexander. När Oscar dör gifter sig Emelie med biskopen i staden och flyttar med barnen till hans hem där atmosfären är oförsonligt straffande och kontrollerande.
Regissören Linus Tunström gör klart redan från början att det är en pjäs – ett spel med stora känslor och stora gester. Monica Stenbeck är lysande som familjens överhuvud Helena. Helena Thornqvist gör den tålmodiga Alma gift med den notoriskt otrogne Gustav och Lolo Elwin som tyskan Lydia gift med föraktfulle Carl som avskyr henne för, bokstavligt talat, allt också för att hennes tyska brytning inte försvunnit trots många år i Sverige. Maria Sundbom gör Emilie som efter Oscars död söker en sannare och mer verklig värld när hon gifter sig med biskopen Vergérus som, inser hon alltför sent, hatar allt som inte passar in i hans snäva religiösa världsbild.
Claes Ljungmark gör Vergérus till en kristen fundamentalist som inte låter något skymma hans mål att få total kontroll över människorna i hans närhet. Hans förhör med den trotsige Alexander som han sedan närmast sadistiskt misshandlar är en plågsam scen.
De Ekdahlska männen behöver sina kvinnor – hustrur och frillor – mer än de själva förstår. Mathias Olsson är utomordentlig som den charmige sexmissbrukaren Gustav Adolf som sätter på den villiga barnjungfrun Maj, utmärkt spelad av Elisabeth Wernesjö, och lovar henne ett kafé i betalning eller om det är i belöning. Aksel Morisse gör akademikern Carl med ett obehagligt ångestridet självförakt som han låter gå ut över sin hustru. Gustav Levin gör Oscar till en skugga redan innan han är död och som den skådespelare han är ser han sig som vålnad till sin egen Hamlet/Alexander utmärkt spelad av Peter Viitanen. Lillasystern Fanny görs stillsamt iakttagande av Maja Sylvén. Efter biskopens fysiska och psykiska misshandel räddas barnen tillbaka till Familjen av juden Isak Jacobi som Staffan Westerberg gör med stillsam skärpa.
Maja Ravns scenografi är övertygande.
Första akten utspelas i Ekdahls högborgerliga hem, andra akten i biskopsgårdens instängda och kvävande atmosfär. Här markerad av fem spånskivelådor i olika storlekar där biskopens hela familj hukar.
Uppsala stadsteaters uppsättning av ”Fanny och Alexander” är ett försvar för fantasin och leken – en kärleksförklaring till teaterns magi.

 

  Sthig Jonasson

 

 
 
  © Sthig Jonasson
Foto:

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Publicerad 2012-11-19