Sthig Jonasson
Christe, Matthews, Ek på Operan

Tre internationella koreografer

Scen: Operan, Stockholm
Balett: Christe, Matthews, Ek – tre internationella koreografer
Nils Christe - Moving Glass
Musik: Philip Glass: Symfoni nr. 3
Scenografi: Thomas Ruppert
Sabrina Matthews – quondam
Musik: Giovanni Battista Pergolesi: Ur Stabat Mater
Mats Ek – RÄTTIKA
Musik: Johannes Brahms: Violinkonsert D-dur
Scenografi och kostym: Mylla Ek
Dansare: Nadja Sellrup, Katja Björner, Nikolaus Fotiadis, Olaf Kollmannsperger, Marie Lindqvist, Jan-Erik Wikström, Katariina Edling, Minji Nam, AdiLijiang Abudureheman, Andy Rietschel, Olof Westring, Anna Valev, Brendan Collins, Pascal Jansson, Oscar Salomonsson m.fl.
Sångsolister: Karin Andersson, Jeanette Ekornåsvåg
Violinsolist: Vilde Frang
Hovkapellet
Dirigent: Rossen Milanov
Spelas t.o.m. 26 november. Speltid ca 2 tim. 30 min.

Operans nya helaftonsbalett visar vad tre framstående koreografer kan göra med tre mycket olika musikstycken. Holländaren Nils Christe använder i ”Moving Glass” Philip Glass tredje symfoni, kanadensiskan Sabrina Matthews ”quondam” dansas till Giovanni Battista Pergolesis Stabat Mater och Mats Ek använder Johannes Brahms violinkonsert i d-dur till sin ”RÄTTIKA”.
Kvällens förste koreograf, Nils Christe, låter modern koreografi utföras med den klassiska balettens rörelser. Han låter publiken bokstavligt talat se Philip Glass musik med sin ”Moving Glass”: musikminimalism och stort danskollektiv. Den dubbelbottnade titeln leder tanken till kompositören Glass och till ljudet av krossat glas som ingår i hans musik, men också till själva koreografin. Det är visualiserad musik i Thomas Ruperts mångtydiga scenografi.
Kanadensiska Sabrina Matthews, använder Pergolesis vackra "Stabat mater" om Jesu moder som gråter vid korset till sin känslostarka ”quondam” för två danspar och två sångsolister. Sångerskorna tar visserligen del i vad som dansas fram, men det känns som om dansen stundtals alltför mycket distanserar från Jacopone Todis övervackra texten.
Men kvällens höjdpunkt är den avslutande ”RÄTTIKA” av Mats Ek. Det är en utsökt konsertant balett som synliggör Brahms musik.
Eks tolkning av Brahms violinkonsert har ett drag av vad som brukar karaktäriseras som nordisk humor: ljus med stråk av vemod. Det är en balett utan vare sig epik eller huvudpersoner, bara ett synliggörande av lycka och kollektivets trygghet gestaltad av dansarna och av den unga mycket skickliga norska violinisten Vilde Frang.
Till komiken hör också balettens titel ”RÄTTIKA”. Att koppla samman denna rädiskusin med Brahms violinkonsert i d-dur är inte det enklaste.
Som balettupplevelse är ”Christe, Matthews, Ek” värd att ta till sig. Tre sätt att göra musiken synlig i dans – olika, men lyckade i sin likhet.

  Sthig Jonasson
   
 
  © Sthig Jonasson
Foto:

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2008-11-11