Sthig Jonasson
Charlotte Löwensköld, Klarascenen


Melodramatisk spökhistoria
Scen: Klarascenen
Pjäs: Charlotte Löwensköld
Författare: Selma Lagerlöf
Dramatisering efter romanerna Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd: Kerstin Perski.
Regi: Elisabeth Frick
Scenografi: Lars Östbergh
Kostym: Marika Feinsilber
Skådespelare: Gustaf Hammarsten, Sara Sommerfeld, Gunilla Röör, Lotta Östlin Stenshäll, Lilian Johansson, Joakim Gräns, Lars Edström, Lena-Pia Bernhardsson, Peder Falk, Eva Stenson, Lena Nilsson, Rolf Lydahl, Johan Hallström, Leif Svensk
Spelas t.o.m. 1 februari 2009. Speltid ca 3 tim 20 min.

Stockholms stadsteater firar 150-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse med ”Charlotte Löwensköld”, en nyskriven dramatisering av Lagerlöfs sista skönlitterära verk - trilogin om Löwensköldska ringen: spökhistorien ”Löwensköldska ringen”, kärlekskomedin ”Charlotte Löwensköld” och den oavslutade melodramen ”Anna Svärd”. På Klarascenen har det blivit en melodramatisk spökhistoria om kärlek, hämnd och försoning. Den inleds med historien om en ring som general Löwensköld fått av Karl XII. När ringen blir stulen ur generalens grav börjar en förbannelse verka och alla som har med ringen att göra drabbas av ofärd. Inte heller familjen Löwensköld undgår ringens förbannelse.
Pjäsen utspelas under några år i ett värmländskt pastorat då förbannelsen drabbar Charlotte Löwensköld och hennes kärlek till den idealistiske prästen Karl-Artur Ekenstedt som i stället gifter sig med den fattiga men driftiga gårdfarihandlerskan Anna Svärd. Det hela kompliceras av intriganten Thea Sundler som är förälskad i pastorn.
Skådespelarna gör utmärkta prestationer, trots deras rätt begränsade möjligheter att fördjupa sina roller. Titelrollen spelas av Sara Sommerfeld, men hon får egentligen inget utrymme att spela ut sin frustration över pastorns religiösa svärmerier och hans närmast patologiska misstänksamhet. Pastor Ekenstedt gör av Gustaf Hammarsten, som inte heller får utrymme att fördjupa sin roll. Han avstår från en, högst eventuell, kyrklig karriär för att följa Jesus som en fattig bland fattiga. Hans bibeltolkning blir alltmer fanatisk och oförsonlig. Också pastorns hustru, gårdfarihandlerskan Anna Svärd, spelad av Lotta Östlin-Stenshäls förblir otydlig genom hela pjäsen, trots att hon ställer rättmätiga krav på sin kärlekslöse make.
Spelets huvudperson är Gunilla Röörs Thea Sundler som, likt en hämnande stalker, alltid finns närvarande att ”stötta” pastor Ekenstedt i hans strävan att följa Jesus i fattigdom och försakelse. Thea blir, utan att själv förstår det, en hämnare i det förgångnas tjänst. Hon härskar genom manipulation och falsk vänlighet. I sin oförlösta kärlekstörst blir hon en tragisk figur. En förlorare som segrar. Röör är lysande.
Vid sidan av de stora rollerna finna några intressanta bifigurer som bruks¬patron Schagerström (Joakim Gräns), som blir Charlottes trygge, väluppfostrade och rike make, eller Lars Edström som prosten Forsius och Lena-Pia Bernhardsson som prostinnan. Men alla spelas de bort av Gunilla Röörs lismande hämnare Thea Sundler.

  Sthig Jonasson
   
 
  ©Sthig Jonasson
Foto:

 

 


   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2008-11-27