Sthig Jonasson
Carmen, Operan

Mycket drama med liten passion
 
Scen: Operan
Opera: Carmen
Musik: Georges Bizet
Libretto: Henri Meilhac och Ludovic Halévy (efter Prosper Mérimée)
Regi: Vincent Boussard
Scenografi: Vincent Lemaire
Kostym: Zana Bosnjak
Koreografi: Ivo Cramér
Dirigent: Lionel Bringuier
Sångare: Katarina Dalayman, Michael Weinius, David Bizic, Emma Vetter, Michael Schmidberger, Pär Nilsén, Anton Eriksson, Niklas Björling Rygert, Vivianne Holmberg, Katarina Giotas
Hovkapellet och Operans kör
Barn från Adolf Fredriks musikklasser
Spelas t.o.m. 14 april 2012. Speltid ca 2 tim. 45 min.

Det är inte för inte som ”Carmen” blivit en av de mest älskade operorna. Varje ny uppsättning kommenteras och jämförs med ett otal tidigare och blir medialt uppmärksammad på ett sätt som inte sker med andra operor – så också Stockholms operans nya ”Carmen”. Den har genomgått en intressant omarbetning så att nästan alla recitativ och talade dialoger är strukna, kvar är endast musiken och sångerna.
Den välkända historien handlar om tobaksarbeterskan Carmencita som lockar lantisen Don José på avvägar från sin plikt som soldat och från hans trolovade Micaëla från hembyn. Dessutom kompliceras intrigen av Carmencitas kärlek till tjurfäktaren Escamillo.
Det som skiljer Carmencita från de andra kvinnorna i Sevillas tobaksfabrik är att hon är medveten om sitt värde. Och sätter priset själv, men nu har hennes bäst-före-datum passerat. Nu är hon en bedagad Carmen som varken kan dansa eller smattra med kastanjetterna.
Regissören Vincent Boussard har gjort en ”Carmen” med snabba scener, några tjurfäktningsprojektioner och sångare som gör ett gediget hantverk. Han har flyttat historien från slutet av 1800-talet till en oklar nutid och tagit bort all spansk lokalfärg. Det syns inte att operans handling sker i Sevilla. Det här är en allvarlig, obeveklig och koncentrerad ”Carmen” som ett grekiskt ödesdrama där undergången är förutbestämd. Till det bidrar också att han har valt en färglös och intetsägande scenografi och kostym. Då hjälper det inte att solister, kör, orkester och dirigent gör sitt bästa – och de är bra.
Katarina Dalaymans Carmen blir inte särskilt fräck och farlig utan är mest självdestruktiv vilket framhävs av en mörk olycksbådande ton i hennes röst. Habaneran, som är ett av ”Carmens” glansnummer, blir i Dalaymans tolkning närmast en sorgsen en sång om kärlekens flyende makt.
Michael Weinius är en mycket god sångare som förstår att också hantera det svåra skådespelandet i rollen som Don José. Han är bunden både till modern och till sin trolovade Micaëla, men han dras obevekligt till Carmen. När Don José deserterar för att följa Carmen låter Weinius känslan av att ha svikit bli blytung. Don José har ingen chans att ta sig ur den ohanterliga härvan av religiositet, modersfixering, kvinnoskräck och förödande passion. Det är inte så konstigt att hans svartsjuka blir mordisk när Carmen lämnar honom för den populäre och elegante toreadoren Escamillo.
Micaëla, som kommer från det gudfruktiga och stilla vardagslivet, är Carmens enda rival om Don José. När Emma Vetter gör henne mer spännande än Carmen så är det inte bara en hemresa till byn hon lockar med. Till slut ställer Micaëla allt på sin spets när hon tvingar Don José att välja väg. David Bizic gör den självupptagne Escamillo som har framgångsvinden i ryggen. Han är en modern idol, som förstår att njuta av sitt idolskap och som kan ge Carmen ett annat och mer spännande liv än vad Don José förmår.
Lyckade är också Michael Schmidberger som Don Josés chef löjtnant Zuniga och Vivianne Holmberg och Katarina Giotas som de två zigenerskorna Frasquita och Mercédès – den ena en hispig pundartjej den andra sprithinkande. De gör tredje aktens spådomsterzett tillsammans med Dalaymann till en höjdare.
Den här ”Carmen” håller en mycket hög musikalisk nivå, med utomordentliga sångare. Det är alltså inte sång- och musikprestationerna det är fel på utan på omkringverket – scenografi, kläder och överhuvudtaget en rätt obehaglig stämning – som drar ner den estetiska upplevelsen.

  Sthig Jonasson
 
  © Sthig Jonasson
Foto:

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2011-09-27