Sthig Jonasson
Arsenik och gamla spetsar, Fredriksdalsteatern

Vänliga gamla systrar med spetsat fläderbärsvin

Scen: Fredriksdalsteatern, Helsingborg
Komedi: Arsenik och gamla spetsar
Text: Joseph Kesselring
Översättning: Calle Norlén
Sångtexter: Kalle Rydberg
Regi: Ronny Danielsson
Scenografi: Emanuel Petersson
Kostym: Marianne Lunderquist
Koreografi: Roger Lybeck
Medverkande: Eva Rydberg, Marianne Mörck, Björn Kjellman, Kalle Rydberg, Hans-Peter Edh, Tony Lundgren, Birgitta Rydberg, Håkan Mohede Poliser: Tony Lundgren, Andreas Andersson, Fredrik Lexfors, Mia Florberger, Lisa Lexfors, Åsa Lundin, Edvik Karlsson, Magnus Skog
Speltid ca 2 tim. 20 min.

Att farsen Arsenik och gamla spetsar från 1939 fortfarande lever kan man förvissa sig om på Fredriksdalsteatern i Helsingborg. En fars skall spelas på allvar där verklighetsuppfattning och värderingar befinner sig i upplösningstillstånd. Så är det på Fredriksdal.
Året är 1937 och i ett litet gulligt hus på Edlert Lane 32, Brooklyn, New York, bor de vänliga och filantropiska systrarna Martha och Abby Brewster. De dricker te med pastorn och är beskäftigt hjälpsamma. Litet mer udda är att de ser det som en god gärning när de bjuder äldre ensamma och sorgsna män, som lockats av skylten ”Rum att hyra”, på ett glas fläderbärsvin spetsat med en struken tesked arsenik, en halv tesked stryknin och en nypa cyanid. Resultatet har blivit tolv döda män som begravts i husets källare av den hemmavarande brorsonen Teddy, som tror sig vara president Teddy Roosevelt i full färd med att bygga Panamakanalen – just i källaren.
En annan brorson, teaterkritikern Mortimer, går i taket när han, av en tillfällighet, kommer på fastrarnas något ovanliga form av godhet. Utöver alla usla pjäser Mortimer måste se har han också ett giftermål med pastorsdottern Elaine att tänka på och, inte minst, hur han skall kunna hålla henne ovetande om källarens innehåll. Systrarna vill att det skall gå bra för de unga tu och Abby förklarar för Elaines far, som är skeptisk till Mortimers yrke: ”Han hatar teater, han är teaterrecensent.” Men framför allt vill de ha sin lilla sysselsättning i fred utan inblandning och de förstår inte Mortimers moraliska upprördhet.
Verkligt kaotiskt blir det när den tredje, mycket illasinnade, brorsonen Jonathan oväntat dyker upp med den tvivelaktige plastikkirurgen Herman Einstein i släptåg. De medför ett eget lik som behöver försvinna. Det gillar inte systrarna och kallar det nykomna liket en ”snyltgäst” som inte alls passar i källarens Panamakanal.
Eva Rydberg och Marianne Mörck är förtjusande som de båda systrarna, totalt omedvetna om att något är galet med deras vana att hjälpa ensamma, ledsna herrar till ett bättre och trevligare liv ovan där. Rydberg och Mörck har ett lyhört samspel där deras kroppsspråk och mimik är mycket talande vare sig det gäller Rydbergs fasta grepp om vinkaraffen eller Mörcks lilla förargade munknip.
En mycket plastisk Björn Kjellman gör stor farskomik av Mortimers plötsliga insikt i fastrarnas sysselsättning. Det är stjärnspel av stort märke. Birgitta Rydberg tar ut det mesta av Mortimers mycket giftaslystna fästmö. Birgitta spelar ett snyggt komedispel mitt i det hysteriska farstempot.
Kalle Rydberg är utmärkt som den yngste brorsonen, som tror sig vara president Teddy Roosevelt, som begraver de döda gamla männen som offer för ”gula febern”. Då och då kallar han samman sitt kabinett genom att blåsa i trumpet – vilket grannarna inte gillar. De vill ha Teddy intagen på hemmet ”Lyckliga dalen”.
Hans-Peter Edh är mycket trovärdig som den vanartige mycket hotfulle brorsonen Jonathan medan hans kompanjon, plastikkirurgen doktor Herman Einstein, görs litet undfallande, men tydlig av Tony Lundgren. Einstein drömmer om en plastikkirurgins gyllene och ekonomiskt lysande framtid. Andreas Andersson är utmärkt som den lätt korkade poliskonstapeln O´Hara som grunnar på ett eget dramatiskt arbete. Han gör en applådknipande enmansshow när han försöker övertyga den då hjälplöse Mortimer om sitt verks förträfflighet. Håkan Mohede spelar Witherspoon, föreståndare för hemmet ”Lyckliga dalen”, och ack så förstående för att Teddy måste tas omhand, men också Witherspoon är ensam och synd om…
Regissören Ronny Danielsson har gjort de sympatiska och vänsälla systrarnas lilla bidrag till människornas lycka att nästan bli rimlig. Skickligt! Lysande skådespelarprestationer, Marianne Lunderquists tidstypiska kostymer och några sångnummer signerade Kalle Rydberg, som fyller ut pjäsens små oklarheter gör Fredriksdals sommarsuccé given.
Det är klart att ”Arsenik och gamla spetsar” är en makaber bagatell. Men vilken bagatell!


  Sthig Jonasson

 

 
  © Sthig Jonasson
Foto:

   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2012-08-31