Sthig Jonasson

Jag mötte Hasse Wallman


"Underhållning" är svenskans vackraste ord

Hasse Wallman är en välkänd storföretagare och entreprenör i den nordiska underhållningsvärlden. I hans koncern Wallmans Nöjen ingår åtta olika nöjesetablissemang i Sverige, Norge och Danmark med Wallmans salonger i Stockholm, Malmö, Oslo och Köpenhamn som de viktigaste medan teatern Intiman i Stockholm är en älskling som bara kostar pengar.
Jag träffar Hasse på hans kontor i Hammarby i Stockholm för en pratstund om hans djupt rotade kärlek till nöjet och underhållningen. Han tycker att just ”underhållning” är svenskans vackraste ord.

Hur det började
Hasse Wallman började tidigt med att försöka roa människor. Redan som tonårig scout arrangerade han underhållning vid lägerkvällar och sammankomster.
I 20-årsåldern gav han sig in i nöjesbranschen på allvar och karriären gick uppåt via danssalonger och krogar. Till de arrangemang som slog bäst hör att han introducerade disco i Sverige och i början av 1960-talet tog han hit både Beatles och Rolling Stones. Den första av Wallmans Salonger med showande serveringspersonal och svängiga uppträdanden kom 1991. Konceptet bygger på att helheten – mat, underhållning, stämningen, lokalen och de andra i publiken som också äter och roas – samverkar till en total nöjesupplevelse.

Affärskulturer och marknadsföring
Med Wallmans Nöjen etablerade i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Oslo säger Wallman att han arbetar i fyra olika kulturer: den svenska, danska, norska och – den skånska. Han menar att skillnaderna mellan de nordiska ländernas affärskulturer är tydliga och fordrar eftertanke och olika förhållningssätt till de problem som alltid dyker upp. För Hasse är pressen viktig i marknadsföringen och han är litet besviken på den norska pressen som närmast bojkottar Salongerna medan dansk press skriver mycket och huvudsakligen välvilligt.
När det gäller svenska nöjesnyheter läser han bara Kvällsposten:
– Där skriver Tony Caplan, Sveriges bäste nöjesjournalist. Expressen och Aftonbladet tänker bara på lösnummerförsäljningen och är upptagna av såpaskådisarnas öden och äventyr.
När Wallman kommer in på det svenska företagsklimatet blir han allvarlig och litet försiktig. Han klagar inte, men är väl medveten om att nöjes- och krogbranschen har ett skamfilat rykte och inte är riktigt rumsren. Krogarna dras med svarta löner och en mångskiftande flora av fusk, men Hasse Wallman tänker inte att låta något sådant ske i hans imperium.
Mest kritisk är han till hur Stockholm vårdar sin status som huvudstad.
– Marknadsföringen är för dålig och stadshuspolitikerna gör för litet för att sälja stan. Stockholm behöver stora kongresser. I Köpenhamn drar Salongerna in halva hyran på uthyrning till kongresser och konferenser. Men det går trögt i Stockholm.
Om man vet att varje deltagare i en internationell kongress spenderar omkring 3 000 SEK/dygn inser man hur viktiga de är för Stockholm – och för alla städer med konferensanläggningar.

Kärlek till underhållning
Hasse hyser en varm och besvarad kärlek till show och roande underhållning. Underhållning är för honom synonymt med livskvalitet.
– Jag har genomsnittssmak när det gäller underhållning. Det som roar mig roar också andra. Det är viktigt att underhållningen går i takt med publiksmaken. Även om publikens smak förändras så sker det långsammare än vad koreografer och regissörer verkar tro.
Ett särskilt och intressant kapitel är de bussresor som tidigare kom från landsorten – också från stora städer som Örebro, Sundvall, Gävle, Linköping – till Stockholm och storstadens nöjes- och teaterutbud. Nu har bussresandet minskat kraftigt jämfört med 1970- och 80-talen.
– Det resandet var en del av utvecklingen. Vid den tiden gick folkparkerna dåligt och hade förlorat sin publik, dansrotundorna slog igen och dansbanden fick färre engagemang.
Ett av skälen till att färre nu kommer med buss är de många sommarturnéerna och musikfestivaler som arrangeras i snart sagt varje buske. Publiken behöver inte åka särskilt långt för att se stora och populära artister. De kommer i flock och uppträder på den lokala idrottsarenan.
– Det finns för många turnéer och festivaler, det finns inte publik till alla. Sommaren 2004 gick många med stora förluster, men ändå kommer de tillbaka också i sommar. Och fler kommer till.
Konkurrens ser Wallman också i att institutionsteatrarnas repertoar tenderar att alltmer likna privatteatrarnas.
– Det är inte fel att institutionsteatrarna breddar sig, men att sätta den ordinarie skådespelartruppen till att spela fars eller musikal fungerar inte. Privatteatrarna satsar på artister och skådespelare som passar för varje uppsättning. Men på något sätt är det finare att se en dåligt spelad fars, eller en komedi som tiden sprungit förbi, på Dramaten än en välspelad musikal eller komedi på en privatteater.

aPedagogisk finess
För Wallman handlar Salongerna också litet om pedagogik: att utbilda framtidens teater-, musikal- och showartister. Salongerna är en bra skola för den som vill utveckla sina talanger. Dagens artister har imponerande bredd. Nu är de sångare, dansare, skådespelare allt i ett, flexibla nog att kunna passa i olika sorters uppsättningar. Se bara på Martin Stenmarck, Nanne Grönvall och Shirley Clamp för att bara ta några bland många.
Litet av samma inställning har han till Intiman, som inte är någon vinstmaskin, med biljettpriser på den nivån att hela familjen har råd och möjlighet att se teater tillsammans. Idén är att fostra framtidens publik till att det är naturligt och roligt att gå på teater.

Utvidgning av imperiet och framtiden
Hasse Wallman har utvidgat sitt imperium med försiktighet och med stor fingertoppskänsla. Utan stora marknadsundersökningar har han varit lyckosam när han etablerat nya Salonger i en ny stad.
Wallman producerar nöje och han betonar hur viktigt det är att verksamheten går med vinst som han kan återinvestera i nya projekt. Närmast planerar han att öppna i London i gamla Hippodromen i november.
USA får vänta ännu någon tid. Men han är övertygad om att Salongerna också kommer dit.

Fritiden
Sin fritid ägnar Hans Wallman åt hästar. Han äger sex stycken, tre av dem använder han till tävlingar i fältritt där han är framgångsrik. Att rida 8, 10 timmar i veckan är också det livskvalitet för Hans Wallman.

Sthig Jonasson

Fakta
Hans Wallman, född 1936.
Han är alltså 69 år med 49 år i underhållningsbranschen.
Ägare till Wallmans Nöjen etablerade i Sverige, Danmark och Norge
Antal lokaler: 8 st.
Omsättning: 290 MSEK/2004
300 personer årsanställda
800 personer på lönelistan
   
  ©Sthig Jonasson
Foto: Kerstin Ramdén



   

Jonasson förlag
Österängsgatan 19B,
753 28 Uppsala
Tel. 018/60 14 06
Mobil 070/582 83 65

e-post:sthig.jonasson@jora.info

 

Utlagd 2005-05-23