Professor Adolf Albin i Sverige / essäer    

Essäer
Översikt
Hem
JoRa

Sthig Jonasson:

Professor Adolf Albins underbara resa i Sverige

 
Kapitel 1
Adolf Albin och Max Adolf Albin

Låt oss justera schackhistorien en aning.
När bröderna Ludvig och Gustaf Collijn 1896 kom till Wien mötte de bland andra också Adolf Albin (1847–1913), skapare av Albins motgambit (1.d4 d5 2.c4 e5).
Men hallå, avled inte Adolf Albin 1920, som böckerna säger?
Nej och ja.
Dvs. Adolf Albin, han med gambiten avled 1913, men sonen professor Adolf Albin som föddes 1870 i Bukarest och avled 1 februari 1920.
Under juni–december 1896 hade familjen Collijn gjort en omfattande resa på kontinenten med besök i Paris, Schweiz,


Adolf Albin vid Hastingsturneringen 1895
Italien, Wien. I Wien där de stannade under 14 dagar i oktober hade bröderna Ludvig och Gustaf lärt känna flera stora mästare: Janowski, Schlechter, Mieses, Winawer, Marco, Pillsbury, Englisch och Adolf Albin.
Adolf Albin deltog bl.a. i turneringar i New Yok 1893 och 1894 och den stora turneringen Hastings 1895.
Han sista turnering blev i Wien 1913.
Adolf Albins död är höljd i dunkel, men klart är att han under 1913 gick in i an allt djupare depression, som tycks ha haft att göra med hans familjeförhållanden.
(När Ludvig Collijn på hösten 1913 inbjöd Adolf Albin till en simultanturné i Sverige, visste han inte att Albin d.ä. var avliden och sonen antog inbjudan och kom i stället.
Förvåning mötte Albin jr när han dök upp i Stockholm i december 1913.)
Max Adolf Albin jr föddes 1870 i Bukarest och följde i unga år med familjen till Wien. Efter fullbordade studier verkade han som professor i språkvetenskap vid Wiens universitet. Han insjuknade dock i lung- och struplidande och lämnade sin tjänst för att helt ägna sig åt att spela schack. Inte helt utan framgång.
Han avled i Wien den 1 februari 1920.
Bland de turneringar där Max Adolf Albin deltog hör bl.a. Wien 1915.

Kapitel 2
M. Adolf Albin i Sverige 1913-14
 

Under december 1913 inledde Max Adolf Albinen illa planerad simultanturné genom Danmark och Sverige. Det är förmodligen en av de mest bisarra simultanresorna som någon utländsk ”mästare” gjort i Sverige.
Vad som fick Max Adolf Albin att söka sig till Sverige är oklart, men i en artikel i en landsortstidningarna antyds att Albin blev inbjuden av Ludvig Collijn. Nå, den här planlösa resan i Sverige vintern 1913-14 förträngdes snabbt av svenska schackspelare och den har lämnat få spår efter sig.
Märkligt nog finns inte ett ord i TfS eller Wiener Schachzeitung, som f.ö. inte heller nämner Altmeister Adolf Albins död.
Egentligen gör Albin ett rätt hyfsat resultat, men motståndet var överlag ganska svagt. Det var bara när han kom till Stockholms SS som man mönstrade ett ganska starkt lag (givetvis utan de verkliga topparna, men ändå). Förvånande är han snabbhet, som också imponerade på pressen.
Det finns blott ett fåtal partier bevarade från Albins resa i Sverige.

Helsingborg
Adolf Albin jr kom till Helsingborg i början av december 1913 sedan han vistats några veckor i Köpenhamn och där gett ett antal simultanföreställningar.
Den 5 december spelades följande parti i Köpenhamn, kommentarer med utrops- och frågetecken är Albins egna:

Parti 1
Albert Nielsen – Albin, italienskt: 1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Lc4 Lc5 4.d3 (Min motståndare spelar torrt efter boken.) 4.– Sf6 5.Sc3 d6 6.Lg5 Le6 7.Lb3 Dd7 8.La4 Sg8! (Ser ut som en tempoförlust, men draget är synnerligen starkt.) 9.Le3 Lb6 10.d4 exd4 11.Lxd4 Lxd4 12.Sxd4 Sge7!! (Nu framgår klart, varför jag förut spelade Sg8.) 13.f4?? (Vit försöker sig på fällor, men förbiser, att svart med Lc4 erhåller en mycket god ställning. Vit kan ej rockera, och av denna anledning går partiet förlorat.) 13.– Lc4!! 14.b3 La6 15.Sd5 0–0! (Det bästa svaret.) 16.f5 Sxd5 (En intressant ställning. Vit måste ju slå med löparen.) 17.Lxc6 bxc6 18.exd5 cxd5 19.g4 Tfe8† 20.Kf2 c5! 21.Sf3 Te2† 22.Kg3 d4 23.f6 (Förtvivlan.) 23.– Tae8 24. c4 Lb7 25.Sg5 T8e3† 26.Kh4 gxf6 27.Sh3 De6 28.Db1 Le4 29.Dg1 De5 30.g5 Lg2!! 31. uppgivet (0–1)

Förväntningarna var högt ställda. I Helsingborgs Dagblad skrev signaturen Rook (H. Östberg) entusiastiskt att ”det är inte ofta svenska schackvänner hava tillfälle att sammanträffa med internationella storheter, vilkas skicklighet vid det rutiga brädet är något enastående”. Tidigare hade Helsingborg gästats av Tarrasch, Marshall och Kostic, och man såg fram emot ännu en högtidsstund.
Söndagen den 7 december, kl. 15.00, inledde Albin sitt svenska äventyr med en simultan mot 16 spelare från Helsingborgs, Höganäs och Helsingör. Lokal var sällskapets spellokal på Hotell Continental. I tidningen poängterades särskilt evenemangets kostnader som innebar att åskådarna fick betala 50 öre i entréavgift.
Två av deltagarna spelade två partier. Bäst gick det för Edvards Andersson som vann ett av sina partier och spelade remi det andra, sedan han där satt bort en vinstställning.
Nu visade Albin sin formidabla förmåga att spela snabbt och redan efter tre timmar kunde resultatet noteras: +14 –2 =2.
Efter simultanuppvisningen vann helsingborgarna ett konsultationsparti, efter ett misslyckat kvalitetsoffer av Albin.
I Helsingborgs Dagblad berättas att kvällen avslutades med några timmars ”schackprat”, där Albin berättade ”intressanta” detaljer från de stora mästarturneringarna.
Det fanns dock redan här antydningar om att Albin inte var vid bästa hälsa och att turnén var illa planerad. Efter Helsingborg fortsatte Albin först till Malmö och därefter till Lund, men på ingen av platserna kunde man med kort varsel arrangera någon simultan och en match mellan Albin och Victor Sjöberg blev inte av beroende dels på ”den olämpliga tiden” dels att det inte gick att hitta någon villig sponsor till matchen.
I stället avreste Albin den 10 december norrut med kurs på Stockholm via Östergötland.

Linköping
Professor Albins uppdykande i Linköping den 12 december var var ”alldeles oväntat”, men i all hast kunde man arrangera en simultan på Frimurarhotellet tisdagen den 13 december. Endast 21 spelare deltog, medan ett tiotal spelare som lovat ställa upp fick förhinder i sista minuten. Åter spelade Albin spelade mycket snabbt: Föreställningen började strax före 20.00 och slutade redan omkring 21.30(!).
På halvannan timme vann han alltså 19 partier och spelade två remi (mot disponent Mörk och läraren R.
Jonsson).

Max Adolf Albin vid första besöket i Linköping 1913.

Östgöta-Correspondenten skriver att professor Albin ”visade sig vara en simultanspelare som kanske ingen annan” och fortsätter: ”En enda blick på brädet och han hade situationen klar genast. Han gjorde sina drag med kolossal säkerhet och med en hastighet som gjorde Linköpingsspelarna nervösa och förkortade deras betänketid.”
Linköpings ASS ställde upp med vad föreningen hade av honoratiores, bl.a. föreningens mångårige ordförande häradshövding Linden och häradshövding Lindholm, som var den av spelarna som höll ut längst.
ÖC berättar också att efter simultanspelet visade Albin några schackliga kuriositeter och spelade ett blindparti mot ett par konsulterade spelare. Partier blev remi.
Albin avstod från att spela flera partier p.g.a. sin ”stora sjuklighet”, men säger till ÖC också att i hans ”krafts dagar kostade 10 partier blint samtidigt ej mera på honom än ett vanligt parti”.
Noterbart är att det nu sägs att professor Albin har för avsikt att omedelbart avresa till Rivieran för att där kurera sin hälsa. Så skedde dock inte. I stället fortsatte färden.

Norrköping
Onsdagen den 17 december spelade Albin simultan på Kontoristföreningens lokal i Norrköping mot 24 motståndare.
Vid den här tiden hade Norrköping tre schackföreningar: Norrköpings Kontoristförenings SK, Norrköpings SK och Norrköpings ASS. Här var motståndet var svårare vilket märktes på tiden. Spelet började 20.15 och den här gången avslutades det sista partiet först efter midnatt. Resultatet blev i alla fall gott: +15 –5 =4.

Resultat:
Vinst mot: G. Ström, C. Olsson, N. Bohman, F. Fredriksson, E. Johansson, G. Gustafsson, E. Österlund, N. Lindström, C. Lindén, G. Karlsson, K. Vesterlund, E. Hanqvist, K. V. Andersson, H. Johnsson och K. Pettersson.
Remi mot: A. Ljungvist, C. Eklund, A. Svenonius (schackteoretikern som då vistades i Norrköping en tid) och P. Pettersson.
Förlust mot: D. Vestling, H. Johansson, K. Österholm, G. Schöldberg och H. Jansson.
Efter simultanen blev det åter en stunds samvaro där Albin visade några ”intressanta och vackra slutspel”, skriver Norrköpings Tidningar. Kvällen avslutades med ett blindparti mellan Albin och dr Svenonius i konsultation med C. Ekelund. De båda sistnämnda vann redan efter 20-talet drag.
Vid tretiden var föreställningen slut och NT konstaterade att detta var den första simultan som gått av stapeln i Norrköping de senaste 20 åren(!).


Eskilstuna

Nästan anhalt på resan var Eskilstuna, en stad känd att ha en för hög och jämn styrka på sina spelare. Lördagen den 20 december var det dags för Albin att möta 32 eskilstunaborna i simultan i stadshusets hall.
Eskilstuna-Kuriren berättar utförligt om evenemanget: ”Två långbord sträckte sig tvärs över salen och vid deras yttersidor ordnade sig spelarna under det att mästaren rörde sig mellan borden. Han valde att överallt spela med de vita pjäserna. Klockan 6.45 [alltså 18.45] började han sin rundvandring och det märktes genast att här hade eskilstunaborna att kämpa mot en van och säker spelare. Med raska steg förflyttade han sig från det ena brädet till det andra, dragen följde snabbt på varandra, och han förstod att med säker blick bedöma även de mest invecklade ställningar.”
Föreställningen följdes av en mängd åskådare som fick bevittna hur Albin på 4 ½ timme vann 21 partier, spelade åtta remis och förlorade tre (mot Carl Eklund, Oscar Engkvist och den elvaårige Karl Nyström, vars seger belönade med kraftiga applåder och – tårta).

Parti 2
Albin – Carl Eklund, skandinaviskt: 1.e4 d5 2.exd5 Dxd5 3.Sc3 Dd8 4.Sf3 Sf6 5.d4 Lg4 6.Le2 e6 7.Se5 Lxe2 8.Sxe2 Ld6 9.Lg5 Le7 10.Lxf6 Lxf6 11.0–0 Sd7 12.f4 Sb6 13.Sg3 Dd5 14.c4? (Albin räknar med att, efter bondeslag, vinna springaren med Da4†, men han förbiser i hastigheten att svart har en parad.) 14.– Sxc4 15.Da4† b5! 16.Da6 Dxd4† 17.Kh1 Db6 18.Dxb6 cxb6 19.Sxc4 bxc4 20.Tac1 b5 21.b3 Lb2 22.Tc2 c3 23.Se4 b4 24.Sd6† Ke7 25.Sc4 (Svarts nyss så säkra bondeställning är nu blott en ruin. Men svart visar sig vara väl bevandrad i tornslutspelets möjligheter.) 25.– Tac8 26.Sxb2 cxb2 27.Txb2 Tc3 28.g3 Thc8 29.Tff2 T8c7 30.Kg2 f6 31.Tfd2 a5 32.Kf2 g6 33.Ke2 e5 (Albin bjöd här förgäves remi.) 34.fxe5 fxe5 35.Kf2 Kf6 36.Te2 h5 37.Ted2 e4 38.Te2 Ke5 39.Tbd2 Tf7† 40.Kg2 Te7 41.Kf2 Kf5 42.Te3 Ke5 43.Tde2 Tf7†! 44.Ke1 Txe3 45.Txe3 Kd4 46.Te2 Tc7 47.Tb2 e3 48.Ke2 Tf7 49.Ke1 Tf2! 50.Txf2 exf2† 51.Kxf2 Kc3 52.Ke2 Kb2 53.Kd3 Kxa2 54.Ke4 a4 55. uppgivet (0–1)

Parti 3
Albin – Karl Nyström, mittelgambit: 1.e4 e5 2.d4 d5 (”Det bästa vore nog att anta gambiten med exd4, men den unge spelaren söker tydligen ´konfundera´ sin geniale motståndare”, skriver Folkets schackkommentator) 3.dxe5 c6 4.exd5 cxd5 5.Sc3 Lb4 6.Ld2 Se7 7.Sf3 0–0 8.Ld3 Sg6 9.0–0 Se7 10.Sxd5 Sxd5 11.Lxh7† (Ett misslyckat offer som svart lyckats locka fram genom sin springarmanöver Se7–g6–e7.) 11.– Kxh7 12.Sg5† Kg8 13.Dh5 Lf5 14.Tad1 De7 15.Lxb4 Sxb4 16.Td4 Lg6 17.Dh4 Sbc6 18.Tf4 Sxc2 19.Tf3 Db4 20.Tf4 Dxb2 21.e6 f6 22.Sf7 Lxf7 23.exf7† Txf7 24.Dh3 Se7 25.Dh5 De5 26.Dg4 Dg5

 
27.Dxg5 fxg5 28.Tg4 Tf5 29.Tc4 Tac8! 30.Tg4 Tcc5 31.h3 a5 32.Td1 Sd5 33.Tc1 Sb4 34.a3 Sd3 35.Tf1 Sxa3 36.Kh2 Tc1 37.Txc1 Sxc1 38.f3 b5 39.Td4 b4 40.Td8† Kh7 41.Td1 b3 42.Txc1 b2 43.Te1 b1D 44.Txb1 Sxb1 45.uppgivet
(0–1)

I Svenska Dagbladet lägger Robert Sahlberg till: ”Den lille 11-årige pysens spel är ju rätt anmärkningsvärt och förvånande är att se med vilken god blick han – efter mästarens något vågade och uppoffrande 10e och 11e drag – alltid finner de rätta motdragen.”

Stockholm
Albins ankomst till Stockholm var oväntad och överraskande och det är svårt att finna att han möttes med någon större entusiasm. I hast arrangerades i alla fall några evenemang. Albins besök i Stockholm rönte blott liten medial uppmärksamhet och det verkar som om den dåliga planeringen påverkade mottagandet. Även om bröderna Ludvig och Gustaf Collijn givetvis tog väl hand om gästen.
Stockholms SS, som i oktober 1913 löst ett efterhängset lokalproblem när Ludvig Collijn hyrde en trerumslägenhet på Drottninggatan 58 gemensamt åt föreningen och åt Stockholms SF, stod som värd vid Albins besök i Stockholm. Och här mötte han för första gången ett starkare motstånd.
Redan lördagen den 27 december inleddes en match om fem partier mellan sverigemästaren Gustaf Nyholm och Albin. Första dagen spelades två partier som båda vanns av Nyholm. Dagen därpå spelades ett parti som vanns av Albin.

Parti 4
Tredje partiet i matchen spelat 28 december 1913.
Albin – Nyholm, preussiskt: 1.e4 e5 2.Sf3 Sc6 3.Lc4 Sf6 4.Sg5 d5 5.exd5 Sd4 6.Sc3 Lg4 f3 Lh5 8.d3 Lc5 9.Sge4! Lb6 10.Lg5 h6 11.Lh4 g5 12.Lg3 Sxe4 13.dxe4 Df6 14.Tf1 0–0–0 15.Dd3 Se6! 16.0–0–0 Sf4 17.Lxf4 gxf4 18.g4 Lg6 19.Sb5 h5 20.h3 hxg4 21.hxg4 c6 22.Sc3 Ld4 23.Kb1 Kc7 24.Lb3 Th3 (Inledningen till en felaktig kombination.) 25.Dc4 Lxc3 26.Dxc3 Lxe4? (Svart förbiser den enkla räddande schacken på a5.) 27.Da5† Kb8 28.fxe4 Dd6 29.c4 b6 30.Da6 Tg8 31.dxc6 Dxc6 32.Td5 f6 33.Td1 Tgc8 34.Td7 Tc7 35.Txc7 Dxc7 36.La4 f3 37.Lc6(?) (Till snabb vinst leder Td7.) 37.– Th7 38.c5 bxc5 39.Td3 Th1† 40.Kc2 Th2† 41.Kc1 Th1† 42.Kd2 Th2† 43.Ke3 Txb2 44.Tb3† Txb3† 45.axb3 Dh7 46.Db5† Kc8 47.Dxc5 Dh6† 48.Kxf5 Df4† 49. Ke2 Dxg4† 50.Kd2 Dg2† 51.Kc3 Dg3† 52.Kc4 Dg7 53.Ld5† uppgivet (1–0)

Måndagen den 29 december gav Albin sin första simultan på Drottninggatan 58. Socialdemokraten berättar om evenemanget: ”Runt väggarna i de båda rummen [på Drottninggatan 58] sitta de spelande vid var sitt parti och bry sina hjärnor. Den främmande mästaren går från bord tillbord och gör sina drag. Ibland tar han sig en funderare. Och det är nog inte heller värt för honom att ta de 31 spelare alltför legert. - - - I genomsnitt har nog den uppsättning han fått emot sig, en rätt god spelstyrka, och får han ett bra resultat mot dessa har han nog dokumenterat sig som god simultanspelare.”
Bland deltagarna fanns också två deltagare från Kvinnliga SK och bland åskådarna ytterligare några kvinnor vilket fick Socialdemokratens rapportör att reflektera: ”Det kungliga spelet tycks vinna fler och fler vänner även bland det täcka könet.”
Resultatet blev +16 –6 =9 vilket väl inte var så dåligt.
Nästa simultan var redan den 30 december och då mötte Albin ett starkt lag från Stockholm, vilket förklarar resultatet: +10 –8 =6.
Bland deltagarna i simultanuppvisningen påstods vara: Gustaf Nyholm, Fritz Englund och Otto Löwenborg, alla tre i den svenska eliten. Men det är en uppgift som kommer från Albin själv och som vi skall se är hans egna uppgifter inte särdeles tillförlitliga.
Nå, föreställningen började vid åttatiden och var slut runt 00.30.
Därefter var det dags för de två sista partierna i matchen den 2 januari 1914. Parti fyra vanns åter av Albin medan det femte vanns av Nyholm som också vann matchen med 3–2. Därefter spelade de ytterligare några fria partier med oavgjort resultat.
I Stockholm tycks professor Albins hälsa ha försämrats i samma takt som hans resultat i simultanuppvisningarna. Men han stannade tappert kvar i Stockholm som gäst hos Ludvig och Gustaf Collijn, innan han så småningom fortsatte till västkusten via ett förnyat besök i Linköping.
Flera gånger berättas att han var på väg till Spanien via Berlin och Paris, men på något sätt fortsatte den lilla turnén.

Linköping
En andra uppvisning i Linköping skedde den 10 januari. Nu lockade han endast tolv spelare. Uppvisningen började 18.30 på Frimurarhotellet och, ”redan efter en halvtimme voro de flesta ur leken”, vet ÖC att berätta. Albin vann alla partierna.

Göteborg
Så kom då professor Albin till Göteborg fredagen den 16 januari han togs emot av Manhem som höll till på Kyrkogatan 22, i kaféet framför domkyrkan.
Redan samma eftermiddag spelade professor Albin ett antal fria partier mot manhemiter, med gott resultat för professorn som, enligt egna obekräftade uppgifter, vann samtliga partier. På kvällen blev det simultan med resulterade i +9 –2 =1 (vann gjorde John Larsson och A. Rydén medan S. Rundbäck spelade remi).
I Göteborgs Handels och Sjöfarts Tidning (GHT) konstaterades att ”Resultatet kunde dock ha varit bättre, vad Manhem beträffar, om inte nöjet att spela varit större än äran att vinna.” GHT skriver alls icke kritiskt ”det celebra besöket”, nu var det inte GHTs ordinarie schackskribent Joel Fridlizius som referade, vilket snart skulle visa sig.
Albin drog vidare

Borås
Måndagen den 19 januari kom Albin till Borås och i Borås Tidning annonseras Albin som ”Väldens snabbaste simultanspelare” – en titel det onekligen låg något i. Redan på ankomstkvällen hann han med en liten simultanuppvisning på stadshotellet. Av de 13 partier som då spelades vann Albin 11 och spelade de övriga två remi.
Tisdagen den 20 januari var det dags för huvudnumret mot 33 spelare både från Borås SS och från SK Fenix.
Före simultanen höll Albin ett föredrag (på tyska) om både slutspel och spelöppningar dessutom demonstrerade han några partier och ”flera schackproblem av intresse”. Han redovisade också sina intryck av ”svenskarna som schackspelare”. Föredraget som bjöd på flera ”humoristiska element” tolkades utmärkt av kontorschefen H. Bylander konstaterar BT.
Omkring 21.30 började så själva simultanen. BT konstaterar att ”Professor Albin visade sig därvid gott göra skäl för sitt rykte som snabb simultanspelare. Hans drag vore både snabba och säkra”. Men den här gången spelade han inte i rekordfart utan det tog honom fem timmar att prestera: +24 =8 –1 (remi mot: C. Cardell, H. Risberg, J. Törnblad, G. Björkman, E. Larsson, H. Holmetz, H. Igrens och S.E. Wiede. Förlust mot typografen Torsten Reis).

Jönköping
På återväg till Helsingbort som var utskeppningshamn för Albin finns en uppgift om att han gav en uppvisning också i Jönköping. Men den finns i varje fall inte uppmärksammad i lokalpressen och resultatsammanställningen ger inte heller belägg för någon match där.


 Lund
Den svenska turnén avslutades den 29 januari i Lund där Lunds Dagblad kallar Albin för ”en av schackspelets mera framstående kännare”
Åter spelade han mycket snabbt och efter mindre än två timmar(!) hade han resultatet: +10 –1 =1. Vinsten togs av kandidaten H. Wickström, medan G. Linse spelade bort ett chansrikt slutspel till remi.
Efter simultanen ”underhöll sig hr Albin på det hjärtligaste med de tillstädeskomna schackvännerna, som alla helt säkert voro belåtna med den intressanta uppvisningen”, skrev Lunds Dagblad.

Avresa
Men nu var det slut för Max Adolf Albin jr. Han lämnade Sverige för att försöka kurera sin ”bröstsjukdom” på sydligare nejder.
Albin var inte helt nöjd med sin vistelse här eller med Sverige.
Vid sin avresa den 30 januari framförde Albin sitt hjärtliga tack till de svenska schackvännerna ”för den stora älskvärdhet och välvilja som kommit honom till del i ´förbudslandet´ Sverige”. Albins betckning ”förbudslandet” kan ha att göra med Sveriges rätt restriktiva inställning av försäljning av rusdrycker som vid den här tiden på väg att genomföras. Försäljningen var monopoliserad och 1911 hade en statlig nykterhetskommission tillsatts med bl.a. läkaren Ivan Bratt som den ledande. 1914 hade man på försök infört motbok (det s.k. Brattsystemet) i Stockholm, Göteborg och Jönköping, 1917 infördes motboken i hela landet. Motboken var en registrering som innebar en begränsad tilldelning av medborgarnas spritinköp, den innebar bl.a. gifta kvinnor inte hade någon egen motbok utan inneslöts i mannens tilldelning. Motboken avskaffades 1955.

Efterspel
Men det är inte alldeles, nu följde nämligen ett kort men bisarrt efterspel.
Joel Fridlizius tyckte inte att Albins spelstyrka var något att skryta med och i sin schackspalt i GHT skriver han i ett svar till signaturen Vetus: ”´Professor Albin´, som under en månads tid gästat skilda schackklubbar här uppe i Skandinavien, lär vara son till den gamle schackmästaren Albin i Wien - - -. Vad den unge är ´professor´ i, veta vi verkligen inte, men schack tycks det åtminstone inte vara … Det var på tal, att han i vår goda stad skulle gett uppvisning inom gamla Schacksällskapet, men då dettas medlemmar ännu hade i friskt minne hur svårt Marshall … haft att reda sig här ville Sällskapets styrelse klokt nog ej utsätta schackvärlden för vådorna av en simultanföreställning.”
Detta retade upp H. Östberg, som var Albins värd och vän. I Helsingborgs Dagblad svarade med: ”Den ´skandinaviske mästaren´ Joel Chronschoug är ej nöjd med prof. Albins prestationer i Sverige. Han bör kanske erinras om de tvenne enskilda förlustpartier han spelade mot Albin, som även i simultanuppvisning med stor lätthet besegrade nämnde Kronschoug. Man förstår lätt varför hr Chronschoug ej är nöjd med Albin!!”
(Chrounschoug är en beskäftig besserwisser i August Bondesons (1854-1906) satiriska roman ”Skolläraren John Chrounschougs memoarer.)
Denna notis var väl inte helt lyckad, byggd som den var på Albins egna uppgifter.
Fridlizius svarade nämligen själv: ”Vi ha blivit uppmärksamgjorda på att Ni i Eder schackspalt … behagat hedra oss med en notis, vars oerhörda smaklöshet blott kan överträffas av dess märkliga brist på sanning. Att ´professor Albin´ varit här i staden erhöllo vi kännedom om först efter hans avresa. Vi ha aldrig sett honom, ännu mindre växlat parti med honom och allra minst förlorat några. Eder ´notis´ förefaller oss ur alla synpunkter obegriplig.”
Och som kronan på verket levererade Albin själv ett brev till Fridlizius där han slår fast ”Ich bin Sprach-Professor!!!”, vilket väl ungefär också var det enda riktigt tryckbara i drapan där Albin avfärdar alla misstankar om hans mästarvärdighet med att han är ”Schackmeister genug um gegen Göteborgs Schach-Stümper zu spielen”.
Det ursinniga brevet kan ju ha bidragit till att begrava Albins sverigebesök i tysthet, men i vilket fall så återkommer Vetus med ännu en ironisk kommentar: ”- - - utan blott professor Albin, som vi inte trodde var ´professor i schack´. Emedan vi inte visste, om han ens var schackmästare. - - - Albins egen kommentar att han var språkprofessor besvarar Vetus med ännu en smäll ”… vi aldrig förut betvivlat, då vi blott voro djup okunniga. En brist, som nu genom hr Albins dyrbara handbrev nu är lyckligen avhjälpt”.
Så var det slut på Max Adolf Albins vinterresa i Sverige.



Kapitel 3
Resultat

Albin påstod själv att han besökte 10 klubbar, spelade 241 partier och nådde totalt resultatet +161 –39 =41.
Det låter inte så troligt med nedanstående kända resultat.

Resultat:
1913
7/12 Helsingborg +14 –2 =2
13/12 Linköping +19 –0 =2
17/12 Norrköping +15 –5 =4
20/12 Eskilstuna +21 –3 =8
29/12 Stockholm +16 –6 =9
30/12 Stockholm +10 –8 =6

1914
10/1 Linköping +12 –0 =0
16/1 Göteborg (Manhem) +9 –2 =1
19/1 Borås +11 –0 =2
20/1 Borås +24 –1 =8
29/1 Lund +10 –1 =1

Totalt: + 151 –28 =43 (= 222 partier)

  

Fotnot:  

Rolf Littorin har gett en kortare redogörelse för Albins svenska resa i Schackets Kulturhistoriska Sällskaps Meddelandeblad 4. Littorin redogör i huvudsak for det avslutande grälet och om Albins närmast koleriska brev.
Artikeln finns här.

 

  Uppsala 2002-04-10 Sthig Jonasson
     

2003 Sthig Jonasson   Upp